Lektion 1 — IFRS-orientering: vem tillämpar vad?
Vinst med lektionen: Du kan med säkerhet svara på "vilka regler gäller för oss?" — den mest grundläggande frågan innan du ens öppnar en IFRS-standard.
Typisk läsningstid: 10–15 minuter.
Vad IFRS och IAS är
IFRS (International Financial Reporting Standards) är redovisningsstandarder utgivna av IASB (International Accounting Standards Board), som ingår i den ideella IFRS Foundation. Äldre standarder som utfärdades av föregångaren IASC behöll sin beteckning IAS — därför heter våra tre standarder IAS 16 (1982, senast storreviderad 2003), IAS 38 (1998, reviderad 2004) och IAS 40 (2000, reviderad 2003), även om de tillämpas inom "IFRS-regelverket". Källa: ifrs.org, sidorna för IAS 16/38/40.
I Sverige tillämpar vi EU-godkänd IFRS: EU-kommissionen granskar varje standard ("endorsement") och antar den via genomförandeförordning (se EUR-Lex). Tolkningar från IFRIC (IFRS Interpretations Committee) och dess äldre motsvarighet SIC ingår också i regelverket.
Vem tillämpar vad i Sverige
| Bolag | Koncernredovisning | Egen redovisning |
|---|---|---|
| Noterad koncern (moderbolaget noterat) | EU-godkänd IFRS + RFR 2 | IFRS enligt RFR 2 (moderbolagets juridiska person) |
| Onoterad koncern | K3 + ÅRL | K3 + ÅRL |
| Onoterat bolag i noterad koncern | (koncernen: IFRS) | Alltid K3 — konverteringen sker i konsolideringen |
Tre punkter att memorera (källor: BFN, BFNAR 2012:1; FHFR:s RFR 2; 7 kap. ÅRL):
- RFR 2 är rekommendationen "Kompletterande redovisningsregler för juridiska personer" från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering (FHFR). Huvudregeln: juridiska personer i en IFRS-koncern tillämpar IFRS i sin egen redovisning — med tilläggsbestämmelser, bl.a. om kassaflödesanalys enligt IAS 7. RFR 2 gäller enbart IFRS-pliktiga.
- Onoterade svenska bolag tillämpar K3 (BFNAR 2012:1) tillsammans med ÅRL — både i egen redovisning och i koncernredovisning. Frivillig IFRS i koncernredovisning är visserligen tillåten även för onoterade (7 kap. 33 § ÅRL), men den är ovanlig i praktiken.
- "Ego-redovisning": onoterade svenska bolag i en IFRS-koncern har K3 i sin egen redovisning. IFRS-anpassningen sker i koncernens konsolidering — inte i det enskilda bolagets räkenskaper. Det är därför koncernekonomer behöver kunna båda regelverken.
Koncernnivå vs egen redovisning
IFRS-plikten träffar koncernnivån: är moderbolaget noterat ska koncernredovisningen upprättas enligt IFRS (7 kap. 32 § ÅRL). Det enskilda bolagens räkenskaper (bokslut till skattemyndigheten, utdelningsunderlag) följer i stället ÅRL/K3 — det är de räkenskaperna som utdelning och koncernbidrag utgår ifrån. En vanlig struktur i praktiken: noterad koncern med flera onoterade svenska fastighets- och produktionsbolag, där varje bolag bokför i K3 och ekonomiteamen levererar avstämningar ("konverteringsposter") för konsolideringen.
Hur IAS 16, IAS 38 och IAS 40 förhåller sig till varandra
Standarderna är tre "lådor" för långsiktiga icke-finansiella tillgångar:
- IAS 16 — materiella anläggningstillgångar (Property, Plant and Equipment, "MASK"): maskiner, byggnader, inventarier, mark i eget bruk. Lektion 2–4.
- IAS 38 — immateriella tillgångar (Intangible Assets): programvaror, patent, varumärken, kundregister, utvecklingskostnader. Lektion 5–7.
- IAS 40 — investeringsfastigheter (Investment Property): fastigheter hållna för hyresintäkter och/eller kapitalvärdeökning. Lektion 8–9.
Omkring dem ligger gemensamma stödregler: IAS 36 (nedskrivning), IFRS 5 (hållna för försäljning), IFRS 13 (rättvisande värde) och IFRS 16 (leasing). Vilken låda en tillgång hamnar i avgörs av användningen — se beslutsträdet. Samma byggnad kan teoretiskt hamna i alla tre lådorna beroende på vad bolaget gör med den.
Exempel i praktiken
Metallbolag AB (onoterat) äger 100 % av Fastighetsbolag AB (onoterat). Moderbolaget Metallkoncernen AB börsnoteras den 1 januari.
- Före noteringen: all redovisning i hela gruppen enligt K3.
- Efter noteringen: Metallkoncernen AB:s koncernredovisning = EU-godkänd IFRS + RFR 2. Metallbolag AB och Fastighetsbolag AB fortsätter med K3 i egen redovisning.
Konsekvensen märks i konsolideringen: Fastighetsbolagets huvudkontor har i K3 bokförts till 54 mkr (anskaffningsvärde 60 mkr minus avskrivningar 6 mkr). I koncernen är huvudkontoret eget bruk → IAS 16, men hyresfastigheterna (bokförda 120 mkr enligt K3) klassas som investeringsfastigheter → IAS 40 fair value-modell: aktuellt rättvisande värde 141 mkr. Koncernbalansräkningen visar därmed fastigheter för ca 21 mkr mer än bolagens egna räkenskaper — och framtida värdeförändringar går rakt in i koncernresultatet. Bolagens egna K3-räkenskaper påverkas inte alls.
K3-jämförelse
- I K3 är alla tre tillgångsslagen samlade i anläggningstillgångskapitlen (kap. 16–18) och följer anskaffningsvärdet; i IFRS delar vi upp dem i tre standarder med olika värderingslogik (IAS 40 har t.ex. en fair value-modell — den finns inte i K3).
- Noterad koncern lägger alltså ett lager till: K3 i bolagen, IFRS i koncernen. I en ren K3-verksamhet är den skillnaden noll.
Quiz — testa dig själv
Vem tillämpar EU-godkänd IFRS i sin koncernredovisning?
Vad innehåller RFR 2?
Ett onoterat svenska dotterbolag i en noterad koncern — vilka regler gäller i egen redovisning?
Hur förhåller sig IAS 16, IAS 38 och IAS 40 till varandra?
Stäng lektionen
Hämtningsövning — stäng lektionen och återge ur minnet:
- Vilket regelverk gäller i (1) en noterad koncern, (2) en onoterad koncern, (3) ett onoterat bolag i en noterad koncern?
- Vad är RFR 2 och vem gäller den för?
- Till vilka tre "lådor" sorteras långsiktiga icke-finansiella tillgångar i IFRS?
Rekommenderad primärkälla: IFRS Foundation — standardöversikter och BFNAR 2012:1 (K3), bfn.se — jämför inledningskapitlen.
Frågor kvar? Ställ uppföljningsfrågor till agenten — t.ex. "hur ser en typisk K3→IFRS-konvertering ut för en fastighetspost?"